Svea hovrätt avgjorde den 11 juni 2026 ett mål om klander av testamente. Tvisten rörde en kvinna som 2019 hade upprättat ett testamente där en släkting skulle få två miljoner kronor medan resten av hennes kvarlåtenskap skulle fördelas enligt den vanliga arvsordningen. Problemet var att kvinnan redan hade ett äldre testamente – och det såg helt annorlunda ut.

Från hela arvet till två miljoner kronor

Kvinnan hade inga bröstarvingar. År 2011 hade hon upprättat ett testamente där en släkting skulle få hela hennes kvarlåtenskap. Utredningen visade dessutom att hon under lång tid hade gett uttryck för en önskan att just han skulle ärva henne.

Den 4 juli 2019, när kvinnan var 92 år, undertecknade hon emellertid ett nytt testamente. Nu skulle samma släkting endast få två miljoner kronor. Resterande tillgångar skulle fördelas enligt lag mellan hennes arvingar.

Efter kvinnans död klandrade släktingen det nya testamentet.

Han hävdade bland annat att kvinnan hade varit glömsk och viljesvag samt haft nedsatt syn och hörsel. Enligt honom hade andra släktingar påverkat henne och utnyttjat hennes tillstånd för att få henne att ändra testamentet.

I andra hand gjorde han gällande att kvinnan efter undertecknandet muntligen hade återkallat testamentet.

När kan påverkan göra ett testamente ogiltigt?

Enligt 13 kap. 3 § ärvdabalken kan ett testamente vara ogiltigt om någon har förmått testatorn att upprätta det genom att missbruka exempelvis testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning.

Det räcker alltså inte nödvändigtvis att någon har påverkat testatorn. För ogiltighet krävs att påverkan har varit otillbörlig på det sätt som bestämmelsen tar sikte på.

Det blev en central fråga i målet.

Hovrätten konstaterade faktiskt att kvinnan hade påverkats att upprätta det nya testamentet. Utredningen visade att arvsfrågan hade diskuterats med släktingar och att det nya testamentet hade kommit till efter sådana diskussioner.

Men påverkan i sig var inte tillräcklig.

Hög ålder och minnesproblem gjorde inte testamentet ogiltigt

Kvinnans hälsotillstånd fick stor betydelse i hovrättens bedömning.

Flera personer hade beskrivit henne som glömsk och det fanns uppgifter om begynnande minnesproblematik. Hon hade dessutom nedsatt syn och hörsel. Däremot saknades journaler som kunde visa hennes kognitiva tillstånd vid just tidpunkten för testamentets upprättande.

Hovrätten ansåg därför inte att det var visat att hennes hälsotillstånd var sådant att hon saknade förmåga att förstå att hon skrev under ett testamente eller vad testamentet innebar.

Även uppgifterna om hennes personlighet pekade åt olika håll. Hon beskrevs visserligen som tystlåten och följsam, men andra uppgifter beskrev henne som karsk och fullt kapabel att uttrycka sin egen vilja.

Hennes ålder och hälsoproblem gjorde henne potentiellt mer mottaglig för påverkan och skulle därför vägas in i bedömningen. Men de visade inte i sig att någon hade missbrukat hennes situation.

Testamentsvittnenas uppgifter fick stor betydelse

Särskilt viktiga blev omständigheterna kring själva undertecknandet. Testamentets innehåll hade diskuterats före den aktuella dagen. När handlingen sedan presenterades för kvinnan hade den gåtts igenom och de avgörande delarna lästs upp för henne.

De två testamentsvittnena uppfattade situationen som normal. Ett av vittnena frågade dessutom uttryckligen kvinnan om släktingen skulle få två miljoner kronor. Kvinnan svarade ja och nickade.

Båda vittnena uppfattade att hon förstod vad saken handlade om och att testamentet motsvarade hennes vilja.

Hovrätten ansåg att deras uppgifter skulle ges mycket högt bevisvärde. Det fanns inte heller något som gav anledning att ifrågasätta deras möjlighet att bedöma om kvinnan förstod testamentets innebörd.

Sammantaget var det därför inte visat att någon hade utnyttjat hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning för att förmå henne att skriva under testamentet.

Inte heller var det visat att hon hade blivit svikligen förledd eller befunnit sig i en sådan villfarelse om handlingens innebörd att testamentet skulle vara ogiltigt.

Hade hon återkallat testamentet muntligen?

Det återstod då en annan fråga.

Släktingen hävdade att kvinnan redan samma kväll som testamentet undertecknades, och även dagen därpå, hade uttryckt osäkerhet kring vad hon egentligen hade skrivit under. Kunde detta innebära att testamentet hade återkallats?

Enligt 10 kap. 5 § ärvdabalken kan ett testamente återkallas på flera sätt. När det påstås att återkallelsen skett genom ett muntligt uttalande ställs dock höga krav. Hovrätten framhöll att återkallelsen måste vara otvetydig. Uttalanden i ett samtal som inte klart framstår som testatorns slutgiltiga vilja är inte tillräckliga.

Att kvinnan efter undertecknandet ska ha sagt att hon var osäker på vilken handling hon hade skrivit under innebar därför inte att hon otvetydigt hade förklarat att testamentet inte längre skulle gälla.

Testamentet ansågs alltså inte ha återkallats.

Bevisningen blir avgörande i testamentstvister

Avgörandet illustrerar hur svårt det kan vara att angripa ett testamente med hänvisning till påverkan från personer i testatorns närhet.

Hovrätten konstaterade att det var den som klandrade testamentet som hade bevisbördan. De vanliga bevisprinciperna i tvistemål skulle tillämpas.

Samtidigt finns en viktig nyans.

Med hänvisning till NJA 2009 s. 249 framhöll hovrätten att testamentets särskilda karaktär måste beaktas vid bevisvärderingen. Domstolen ska vara särskilt uppmärksam på situationer där exempelvis testatorns viljesvaghet, beroendeställning eller oförstånd kan ha utnyttjats. Det kan exempelvis vara särskilt relevant när den som påverkat testamentets tillkomst befunnit sig i en förtroendeställning till testatorn.

I det aktuella målet fanns flera omständigheter som gav anledning att granska testamentets tillkomst noggrant. Det nya testamentet innebar en betydande förändring jämfört med kvinnans tidigare och långvarigt uttryckta vilja. Hon var dessutom gammal och hade vissa minnes- och hälsoproblem.

Trots detta räckte bevisningen inte för att visa att påverkan varit otillbörlig.

Vad kan man ta med sig från domen?

Domen visar framför allt skillnaden mellan påverkan och otillbörlig påverkan. Det är inte ovanligt att människor diskuterar arv och testamenten med familjemedlemmar. Att en släkting argumenterar för en viss lösning eller får en person att fundera över sitt tidigare testamente innebär inte automatiskt att ett senare testamente är ogiltigt.

För den som hjälper en äldre anhörig att upprätta eller ändra ett testamente finns det samtidigt goda skäl att minska risken för framtida tvister. Att testatorn får testamentets innebörd tydligt förklarad, ges möjlighet att uttrycka sin vilja självständigt och att omständigheterna kring undertecknandet dokumenteras kan få stor betydelse om testamentet senare ifrågasätts.

Avgörandet visar också värdet av testamentsvittnen som faktiskt försäkrar sig om att testatorn förstår vad handlingen innebär. I det här målet kom deras iakttagelser att väga tungt när domstolen skulle försöka fastställa kvinnans verkliga vilja flera år efter att testamentet hade undertecknats.

Svea hovrätt fastställde därför tingsrättens dom. Testamentet från 2019 stod fast och klandertalan ogillades. Den klagande släktingen fick dessutom ersätta motparternas rättegångskostnader i hovrätten med 47 459 kronor.

Avgörande: Svea hovrätt, dom den 11 juni 2026 i mål T 11178-25.